Otroligt, nu har det gått ett år sedan jag startade den här boggen. Ett år där bloggandet inte riktigt kom upp i den frekvens som jag önskat. Dygnets timmar har helt enkelt varit för få. När jag ser tillbaka på 2014 har vi ju ändå hunnit en del; vi har flyttat, renoverat samtliga golv, väggar och fönster i vårt hus, nästan kommit i mål med ett nytt kök inkl. ny ventilation och satt in nya element. Skolat in ett barn i skolan (nollan) och ett annat på ny förskola. Skjutsat dem fram och tillbaka till kompisar, gympa, ridning, skridskohall och simskola. Semestrat på Kreta och Österlen. Jobbat hårt. Träffat vänner alldeles för sällan men ändå faktiskt hunnit med en del tjejhelger, middagar, playdates och aw:s. Det har varit ett helt okej år i jämförelse med de tre föregående. Som så många av mina vänner med äldre barn har sagt så ser man verkligen ljuset i slutet av tunneln när minstingen fyllt fyra. Man kan resonera (nåja, men lite i alla fall), man slipper punktmarkera, syskonen kan leka och ha mycket utbyte av varandra, man får sova hela nätter och ibland vaknar barnen till och med sist i familjen på helgerna (!). Dessutom trivs minstingen LJUSÅR bättre på sin nya förskola så de tårdrypande morgnarna är som bortblåsta - något som ökat min livskvalitet med 100 %.
I början av 2014 var jag inte så glad, och bestämde mig därför att addera mer av sådant jag gillar i mitt liv för att må bättre. Det jag listade var mer kvalitetstid med familj och vänner, mer hästar och mer skärgård/hav. Jag tycker nog att jag har lyckats skapligt, framför allt finns det mycket, mycket mer häst i mitt liv nu än i fjol. Stella går på ridlekis så varje helg hänger vi på fina Sundby ridskola, och som en skänk från ovan fixade personalföreningen på mitt jobb lektionsridning till bra pris på Fors gård. Jag anmälde mig på studs och rider sedan dess islandshäst varannan fredag med ett gäng härliga kollegor. Bästa tänkbara sätt att runda av arbetsveckan och inleda helgen.
Skärgården såg jag väl inte allt för mycket av tyvärr, dock hälsade vi på min moster och hennes man vid deras underbara sommarställe på Nämdö en heldag, och nere på Österlen blev det ju dagliga dopp i 25-gradigt hav under vecka 30. Mer av den varan 2015 hoppas jag!
Mer kvalitetstid med familjen har det nog faktiskt blivit per automatik i och med flytten till förorten. Det ligger ju närmre till hands med en skridskotur på sjön med barnen och deras kompisar eller en skogspromenad med korvgrillning. Dessutom är det ju mycket mindre anonymt här än i stan och folk delar gärna med sig av allsköns tips gällande närområdet. Tack vare grannar och klasskompisars föräldrar har vi upptäckt massa guldkorn, och det är mer av "jag känner Bosse som tränar fotbollslaget, ring det här numret och hälsa från mig så kan din dotter börja i samma lag som min till helgen". Enklare, kan man väl säga.
2015 ser för övrigt ut att bli ett händelserikt år. Julklapparna präglades av upplevelser, och under våren ska familjen i olika konstellationer hinna avverka såväl ÄGD som En man som heter Ove, Flashdance, behandlingar på Centralbadet och Bodyflight. Världens bästa mamma fyller sextio och det börjar vi fira redan i mars med en tjejtripp till London (mamma, jag, syrran och Stella). Can´t wait. Sannolikt gör vi även en repris till Kreta under precis samma premisser som förra våren, och till sommaren ser det ut att bli en kombo av Österlen och Danmark/Legoland med vänner.
Jäkligt mycket skoj att se fram mot med andra ord, och tur är väl det eftersom våren också kommer bjuda på en hårdare arbetsbelastning än någonsin förr. Vi går båda upp till heltid och jag vet att jag kommer ha mina fiskar varma ända till semestern då jag behöver täcka upp för stora delar av min gamla tjänst OCH min nya.
Så vad är förhoppningarna för 2015? Förutom hälsa och välmående för alla nära och kära hoppas jag leva lite sundare. Mindre godis och småätande och mer motion. Jogging eller promenader that is - det enda som kommer inrymmas i livspusslet. Och så vill jag hinna läsa mer, böcker och dagstidningar. Allmänbildningen är ju inte på topp när det enda som rullar på TV:n är barnkanalen.
För husets räkning hoppas jag att köket blir klart och fint, och att vi får till nytt badrum och hall. Vi har precis börjat skissa på badrummet, som är stort och kommer inrymma badkar, dusch, dubbelhandfat, toalett och gott om förvaring.
Omdränering står också på listan men det är nog i ambitiösaste laget. Den som lever får se.
Och sist men inte mist - att få upp fart och frekvens på bloggandet!
Klart vi älskar när det finns ett nytt inlägg men krav blir man inte lyckligare av ju. Jag hoppas därför du även i fortsättningen låter bloggen vara något kul du kan göra när du får både tid och lust.
SvaraRaderaDu är så klok och har verkligen lyckats med så mycket av de mål du satte upp. Imponerande! Jag har också tänkt vara lite duktig på att hålla mig ifrån sockret och småätandet i den mån det går eftersom jag vet att jag bara blir trött av ett svajigt blodsocker (och tålamodet blir ju inte direkt bättre heller). När det gäller motion så känner jag mig skitduktig om jag går en sväng med Elsie typ. Nån joggingtur lär det inte bli på flera år skulle jag tro, har så kass självdisciplin (och kondis) att jag vet att sånt inte blir av för mig. Jag hoppas jag snart får sova lite mer och att läsa att det där ljuset kan skymtas i slutet av tunneln om si sådär fyra år känns ju lite deppigt men samtidigt en tröst att det inte är för evigt.
Längtar verkligen efter att ses! Många kramar till dig och familjen.