Otroligt, nu har det gått ett år sedan jag startade den här boggen. Ett år där bloggandet inte riktigt kom upp i den frekvens som jag önskat. Dygnets timmar har helt enkelt varit för få. När jag ser tillbaka på 2014 har vi ju ändå hunnit en del; vi har flyttat, renoverat samtliga golv, väggar och fönster i vårt hus, nästan kommit i mål med ett nytt kök inkl. ny ventilation och satt in nya element. Skolat in ett barn i skolan (nollan) och ett annat på ny förskola. Skjutsat dem fram och tillbaka till kompisar, gympa, ridning, skridskohall och simskola. Semestrat på Kreta och Österlen. Jobbat hårt. Träffat vänner alldeles för sällan men ändå faktiskt hunnit med en del tjejhelger, middagar, playdates och aw:s. Det har varit ett helt okej år i jämförelse med de tre föregående. Som så många av mina vänner med äldre barn har sagt så ser man verkligen ljuset i slutet av tunneln när minstingen fyllt fyra. Man kan resonera (nåja, men lite i alla fall), man slipper punktmarkera, syskonen kan leka och ha mycket utbyte av varandra, man får sova hela nätter och ibland vaknar barnen till och med sist i familjen på helgerna (!). Dessutom trivs minstingen LJUSÅR bättre på sin nya förskola så de tårdrypande morgnarna är som bortblåsta - något som ökat min livskvalitet med 100 %.
I början av 2014 var jag inte så glad, och bestämde mig därför att addera mer av sådant jag gillar i mitt liv för att må bättre. Det jag listade var mer kvalitetstid med familj och vänner, mer hästar och mer skärgård/hav. Jag tycker nog att jag har lyckats skapligt, framför allt finns det mycket, mycket mer häst i mitt liv nu än i fjol. Stella går på ridlekis så varje helg hänger vi på fina Sundby ridskola, och som en skänk från ovan fixade personalföreningen på mitt jobb lektionsridning till bra pris på Fors gård. Jag anmälde mig på studs och rider sedan dess islandshäst varannan fredag med ett gäng härliga kollegor. Bästa tänkbara sätt att runda av arbetsveckan och inleda helgen.
Skärgården såg jag väl inte allt för mycket av tyvärr, dock hälsade vi på min moster och hennes man vid deras underbara sommarställe på Nämdö en heldag, och nere på Österlen blev det ju dagliga dopp i 25-gradigt hav under vecka 30. Mer av den varan 2015 hoppas jag!
Mer kvalitetstid med familjen har det nog faktiskt blivit per automatik i och med flytten till förorten. Det ligger ju närmre till hands med en skridskotur på sjön med barnen och deras kompisar eller en skogspromenad med korvgrillning. Dessutom är det ju mycket mindre anonymt här än i stan och folk delar gärna med sig av allsköns tips gällande närområdet. Tack vare grannar och klasskompisars föräldrar har vi upptäckt massa guldkorn, och det är mer av "jag känner Bosse som tränar fotbollslaget, ring det här numret och hälsa från mig så kan din dotter börja i samma lag som min till helgen". Enklare, kan man väl säga.
2015 ser för övrigt ut att bli ett händelserikt år. Julklapparna präglades av upplevelser, och under våren ska familjen i olika konstellationer hinna avverka såväl ÄGD som En man som heter Ove, Flashdance, behandlingar på Centralbadet och Bodyflight. Världens bästa mamma fyller sextio och det börjar vi fira redan i mars med en tjejtripp till London (mamma, jag, syrran och Stella). Can´t wait. Sannolikt gör vi även en repris till Kreta under precis samma premisser som förra våren, och till sommaren ser det ut att bli en kombo av Österlen och Danmark/Legoland med vänner.
Jäkligt mycket skoj att se fram mot med andra ord, och tur är väl det eftersom våren också kommer bjuda på en hårdare arbetsbelastning än någonsin förr. Vi går båda upp till heltid och jag vet att jag kommer ha mina fiskar varma ända till semestern då jag behöver täcka upp för stora delar av min gamla tjänst OCH min nya.
Så vad är förhoppningarna för 2015? Förutom hälsa och välmående för alla nära och kära hoppas jag leva lite sundare. Mindre godis och småätande och mer motion. Jogging eller promenader that is - det enda som kommer inrymmas i livspusslet. Och så vill jag hinna läsa mer, böcker och dagstidningar. Allmänbildningen är ju inte på topp när det enda som rullar på TV:n är barnkanalen.
För husets räkning hoppas jag att köket blir klart och fint, och att vi får till nytt badrum och hall. Vi har precis börjat skissa på badrummet, som är stort och kommer inrymma badkar, dusch, dubbelhandfat, toalett och gott om förvaring.
Omdränering står också på listan men det är nog i ambitiösaste laget. Den som lever får se.
Och sist men inte mist - att få upp fart och frekvens på bloggandet!
Visar inlägg med etikett Barnen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Barnen. Visa alla inlägg
lördag 10 januari 2015
lördag 12 juli 2014
Älskade fyraåring
Tänk att det gått fyra år sedan den här lille prinsen föddes. Fyra år sedan jag satt i soffan där på Katarina bangata, med försommarsolen som letade sig in genom fönstren, och kände lycka starkare än någonsin tidigare. Så lättad över att graviditeten var över och att förlossning nummer två varit en walk in the park jämfört med den första. Absorberad av min lille son, så fin, så fin. Och min dotter, plötsligt så stor och duktig. Och min man - vår familj. Så komplett. Den där stunden har jag kapslat in i bomull i mitt hjärta för att plocka fram när det viner.
Världens finaste kille. Så mjuk, så kärleksfull, så klurig och smart. Samtidigt så ofattbart envis och med ett humör som räcker för en hel armé. Han gör mig galen av frustration som ingen annan. Men han kramar också om mig och viskar kärleksbetygelser i mitt öra som ingen annan.
Lillunge - jag älskar dig!
(Påbörjade detta inlägg på födelsedagen den 11/6 men det tog visst en månad att åstadkomma publicering :-))
Världens finaste kille. Så mjuk, så kärleksfull, så klurig och smart. Samtidigt så ofattbart envis och med ett humör som räcker för en hel armé. Han gör mig galen av frustration som ingen annan. Men han kramar också om mig och viskar kärleksbetygelser i mitt öra som ingen annan.
Lillunge - jag älskar dig!
(Påbörjade detta inlägg på födelsedagen den 11/6 men det tog visst en månad att åstadkomma publicering :-))
fredag 30 maj 2014
Sol, vind och vatten...
Fem gånger i mitt liv har jag varit på charter. Efter fyra av dem har jag sagt ALDRIG MER med eftertryck. Efter den femte säger jag VI HAR HAFT DET UNDERBART, JAG KAN VERKLIGEN REKOMMENDERA!
Jag är en någorlunda äventyrslysten person med passion för att resa. Jag gillar att känna att jag lever - inte alls på någon Renata Chlumska-nivå - men ändå. Jag gillar också att inbilla mig att jag inte ännu har drunknat i medelsvensson-träsket (gud förbjude ;-)). Jag har åkt airboat genom Everglades, ridit över Pyrenéerna, dykt i Röda havet, gått vilse i kåkstäder i Bangkok, klättrat inne i pyramiderna i Giza, suttit hukad i buss genom Jerusalem med tegelstenar farande genom rutorna, rejvat i Brixton (inte igår, nej), åkt safari på Sri Lanka, stött på björn i Yosemite, galopperat över stränderna i Cornwall und so weiter. Dessa upplevelser har gett mig så otroligt mycket. Charter har liksom inte hört till förstahandsvalen, utan även efter att jag fått barn har jag försökt hitta resor som bjudit på spännande upplevelser för både liten och stor.
Efter vår fantastiska Miami-resa i fjol var vi fullt inställda på en repris även denna vår. Det är dock inte gjort i en handvändning att hitta det ultimata airbnb-boendet som passar för alla familjemedlemmar mellan 3-38 år, boka prisvärda flygstolar med max ett byte och vettiga flygtider, hyra bil osv osv. Och den här våren har varit tung för oss. Utöver flytten och allt vad den inneburit har det inte varit vår sorgfriaste period i livet av olika skäl. Så resebokningen blev lite av ett ok som hängde över oss i kombination med allt annat som skulle hanteras där i januari-mars. Miamiplanerna kändes mer ångestfyllda än lustfyllda sorgligt nog - tills vi en dag kläckte idén att skippa dem och istället vidta en totalt okomplicerad kortare tripp med fullt barnfokus i vår, och sedan något lite mer vuxenorienterat utan barnen i höst.
Sagt och gjort, i ett nafs hade vi bokat en chartervecka i mitten av maj till rekommenderat Ving-hotell på Kreta. Eftersom det nu var fullt barnfokus som gällde gick vi all in och bokade barnfamiljssvit med extra allt - av typen HEMBESÖK av Ving-maskotarna Lollo och Bernie och dylikt. Till ett skamligt bra pris eftersom det är försäsong i maj.
Vi fick en toppenvecka. Mycket på grund av att förväntningarna var de rätta. Det var sol, bad och vila på agendan. Glada barn är lika med glada föräldrar och så vidare. Kombinationen av att barnen blivit äldre och att anläggningen var optimalt planerad gjorde att vi alla fyra kunde slappa och ha det bra - samtidigt. Inte längre punktmarkering av varsitt barn. Medtagna böcker blev lästa. Stella lärde sig simma. Och barnen lekte så himla fint med varandra - lycka!
Kreta visade sig från sin vackraste sida med underbart klimat, lagom mycket (lite) folk, grönt och prunkande. Dag tre var det J och inte jag som kom med förslaget att vi nog ändå skulle hitta på något, så vi hyrde bil och drog ut på serpentinvägarna över bergen, bjöds på frukt och klappade hundvalpar i de små bedagade byarna, drog in doften av timjan på en bergstopp, svalkade oss (och kurerade åksjukan) i skuggan av olivlundar och badade vid palmstranden i Vai.
Nu är vi hemma igen, lite piggare och mycket gladare. Och eventuellt med huvudet långt under ytan i det där träsket...
Jag är en någorlunda äventyrslysten person med passion för att resa. Jag gillar att känna att jag lever - inte alls på någon Renata Chlumska-nivå - men ändå. Jag gillar också att inbilla mig att jag inte ännu har drunknat i medelsvensson-träsket (gud förbjude ;-)). Jag har åkt airboat genom Everglades, ridit över Pyrenéerna, dykt i Röda havet, gått vilse i kåkstäder i Bangkok, klättrat inne i pyramiderna i Giza, suttit hukad i buss genom Jerusalem med tegelstenar farande genom rutorna, rejvat i Brixton (inte igår, nej), åkt safari på Sri Lanka, stött på björn i Yosemite, galopperat över stränderna i Cornwall und so weiter. Dessa upplevelser har gett mig så otroligt mycket. Charter har liksom inte hört till förstahandsvalen, utan även efter att jag fått barn har jag försökt hitta resor som bjudit på spännande upplevelser för både liten och stor.
Efter vår fantastiska Miami-resa i fjol var vi fullt inställda på en repris även denna vår. Det är dock inte gjort i en handvändning att hitta det ultimata airbnb-boendet som passar för alla familjemedlemmar mellan 3-38 år, boka prisvärda flygstolar med max ett byte och vettiga flygtider, hyra bil osv osv. Och den här våren har varit tung för oss. Utöver flytten och allt vad den inneburit har det inte varit vår sorgfriaste period i livet av olika skäl. Så resebokningen blev lite av ett ok som hängde över oss i kombination med allt annat som skulle hanteras där i januari-mars. Miamiplanerna kändes mer ångestfyllda än lustfyllda sorgligt nog - tills vi en dag kläckte idén att skippa dem och istället vidta en totalt okomplicerad kortare tripp med fullt barnfokus i vår, och sedan något lite mer vuxenorienterat utan barnen i höst.
Sagt och gjort, i ett nafs hade vi bokat en chartervecka i mitten av maj till rekommenderat Ving-hotell på Kreta. Eftersom det nu var fullt barnfokus som gällde gick vi all in och bokade barnfamiljssvit med extra allt - av typen HEMBESÖK av Ving-maskotarna Lollo och Bernie och dylikt. Till ett skamligt bra pris eftersom det är försäsong i maj.
Vi fick en toppenvecka. Mycket på grund av att förväntningarna var de rätta. Det var sol, bad och vila på agendan. Glada barn är lika med glada föräldrar och så vidare. Kombinationen av att barnen blivit äldre och att anläggningen var optimalt planerad gjorde att vi alla fyra kunde slappa och ha det bra - samtidigt. Inte längre punktmarkering av varsitt barn. Medtagna böcker blev lästa. Stella lärde sig simma. Och barnen lekte så himla fint med varandra - lycka!
Kreta visade sig från sin vackraste sida med underbart klimat, lagom mycket (lite) folk, grönt och prunkande. Dag tre var det J och inte jag som kom med förslaget att vi nog ändå skulle hitta på något, så vi hyrde bil och drog ut på serpentinvägarna över bergen, bjöds på frukt och klappade hundvalpar i de små bedagade byarna, drog in doften av timjan på en bergstopp, svalkade oss (och kurerade åksjukan) i skuggan av olivlundar och badade vid palmstranden i Vai.
Nu är vi hemma igen, lite piggare och mycket gladare. Och eventuellt med huvudet långt under ytan i det där träsket...
onsdag 15 januari 2014
Sörmland tur och retur
Förlåt för uteblivet bloggande senaste veckan. Det är smått paniskt med husrenoveringen för tillfället, J är där varje ledig stund och jag har haft fullt upp med barnen och vardagen. Vi (J exkluderad) företog dessutom en liten tripp hem till min mamma i Östra Vingåker över helgen som var.
Vi vågade oss på tåget barnen och jag. Vi är vanligtvis en väldigt bilburen familj så det var stort - första gången för Albin och andra för Stella. Min puls var halvhög när jag släpade väskor och två barn sträckan "dagis - bussen - centralen i rusning - tåget" i fredags eftermiddag men det gick klart över förväntan. Mina små bustroll vet tack och lov att skärpa till sig och faktiskt göra precis som jag säger i vissa (extremt sällsynta) lägen.
Resan på en dryg timme var alldeles lagom lång för oss tågamatörer (nästa gång kan jag ju kanske ta med papper och kritor!? NÅGON leksak!?), och vid sjutiden på kvällen kunde vi så pusta ut framför en sprakande vedspis hemma hos mamsen och hennes man.
Till barnens ENORMA lycka vaknade vi upp till ett riktigt vinterlandskap på lördagen, och hann med snölek, pulkaåkning, ridlektion i närbeläget stall OCH den obligatoriska svängen om Vingåker Factory Outlet. Kul för både liten och stor med andra ord! Det slår mig alltid hur nära, tillgängligt och enkelt allt är i mindre städer. Men jag vet ju att småstadslivet i längden inte är något för mig, jag blir alldeles för rastlös. Måste känna att jag är en del av något STÖRRE liksom. Men jag njuter för fullt under dessa kortare vistelser. Och av min underbara mamma som leker rollekar i timtal, tar morgonpassen och involverar barnen i allt från matlagning och bak till skrapande av bilrutor - så ovärderlig!
På söndagen hälsade vi på min vän och fd kollega Lisa med familj inne i Katrineholm. De är riktiga renoveringsgurus vid det här laget och har ett hus från samma tidsepok som vårt så det är alltid lika kul och lärorikt att ta del av deras tankar och erfarenheter. Lisa är också ett fullblodsproffs i köket så det bjöds på supergod lunch och fika. Tack och bock!
Hemresan gick också smidigt men åh vad jag önskat mig några extra lediga dagar. Den iskalla genomgrå måndagen som följde på denna härliga helg kom som en riktig käftsmäll med sitt fullspäckade schema. Det känns lite tungt just nu.
Vi vågade oss på tåget barnen och jag. Vi är vanligtvis en väldigt bilburen familj så det var stort - första gången för Albin och andra för Stella. Min puls var halvhög när jag släpade väskor och två barn sträckan "dagis - bussen - centralen i rusning - tåget" i fredags eftermiddag men det gick klart över förväntan. Mina små bustroll vet tack och lov att skärpa till sig och faktiskt göra precis som jag säger i vissa (extremt sällsynta) lägen.
Resan på en dryg timme var alldeles lagom lång för oss tågamatörer (nästa gång kan jag ju kanske ta med papper och kritor!? NÅGON leksak!?), och vid sjutiden på kvällen kunde vi så pusta ut framför en sprakande vedspis hemma hos mamsen och hennes man.
Till barnens ENORMA lycka vaknade vi upp till ett riktigt vinterlandskap på lördagen, och hann med snölek, pulkaåkning, ridlektion i närbeläget stall OCH den obligatoriska svängen om Vingåker Factory Outlet. Kul för både liten och stor med andra ord! Det slår mig alltid hur nära, tillgängligt och enkelt allt är i mindre städer. Men jag vet ju att småstadslivet i längden inte är något för mig, jag blir alldeles för rastlös. Måste känna att jag är en del av något STÖRRE liksom. Men jag njuter för fullt under dessa kortare vistelser. Och av min underbara mamma som leker rollekar i timtal, tar morgonpassen och involverar barnen i allt från matlagning och bak till skrapande av bilrutor - så ovärderlig!
På söndagen hälsade vi på min vän och fd kollega Lisa med familj inne i Katrineholm. De är riktiga renoveringsgurus vid det här laget och har ett hus från samma tidsepok som vårt så det är alltid lika kul och lärorikt att ta del av deras tankar och erfarenheter. Lisa är också ett fullblodsproffs i köket så det bjöds på supergod lunch och fika. Tack och bock!
Hemresan gick också smidigt men åh vad jag önskat mig några extra lediga dagar. Den iskalla genomgrå måndagen som följde på denna härliga helg kom som en riktig käftsmäll med sitt fullspäckade schema. Det känns lite tungt just nu.
Två små tågresenärer
Knatteridning på Vårnäs ridskola
Där finns hästar av alla de slag!
Mormors hjälpredor i köket
Snölycka!
Mormors hjälpredor skrapar och borstar av bilen
En gofika med morfar hanns också med
fredag 3 januari 2014
GOTT nytt år
God fortsättning på er! Här har vi haft några intensiva dagar med nyårsfirande, övernattande gäster och jobb (såväl på arbetsplats som i hus). Dessutom har jag faktiskt hunnit med hela två restaurangbesök med efterlängtade, fina vänner.
Nyårsafton spenderades stillsamt hemmavid med besök av min syster med pojkvän. Vi serverade en något otippad nyårssupé på amerikanskt tema, nämligen världsgoda hamburgare (som tog typ en hel dag att tillverka) och limecheescake. Som vanligt i vårt hushåll stod J för maten och jag för desserten.
Jag kan verkligen rekommendera såväl burgarna (släng er i väggen Flippin' Burgers!) som cheesecaken. Jag surfade lite planlöst, hade först tankar på en Key lime pie men så snubblade jag över det här receptet och tyckte den såg så snygg ut. Skönt också att kunna förbereda allt och bara ta ut och dekorera med lite grädde och lime före servering. Om jag får säga det själv fick jag till ett riktigt hyggligt slutresultat, eller hur?
Nyårsafton spenderades stillsamt hemmavid med besök av min syster med pojkvän. Vi serverade en något otippad nyårssupé på amerikanskt tema, nämligen världsgoda hamburgare (som tog typ en hel dag att tillverka) och limecheescake. Som vanligt i vårt hushåll stod J för maten och jag för desserten.
Jag kan verkligen rekommendera såväl burgarna (släng er i väggen Flippin' Burgers!) som cheesecaken. Jag surfade lite planlöst, hade först tankar på en Key lime pie men så snubblade jag över det här receptet och tyckte den såg så snygg ut. Skönt också att kunna förbereda allt och bara ta ut och dekorera med lite grädde och lime före servering. Om jag får säga det själv fick jag till ett riktigt hyggligt slutresultat, eller hur?
Le chef bakar hamburgerbröd - som blev sååååå galet goda
Färs av högrev som malts i assistenten
Liten hjälpreda i köket
Min cheesecake :-)
Bubbel för gammal och ung
söndag 29 december 2013
Julen som (nästan) uteblev
Fy fabian för julen 2013. Kvällen före julafton insjuknade lilleman i kräksjuka. Så det var det. Tvätta soffkuddar, byta otaliga uppsättningar sängkläder och pyjamaser, skura golv, sprita ytor och trösta ledsna småttingar är vad jag ägnat större delen av julafton, juldag och annandag åt. Samt att må lite kymigt själv då, eftersom ingen i familjen slapp undan...
Men en liten stund på julaftonskvällen tog vi oss samman och styrde upp tomtebesök. Dock fanns ingen tid/ork att frisera till JÄTTESKÄGGET från perukmakaren så tomten föreföll i år något... vildvuxen :-D.
Men en liten stund på julaftonskvällen tog vi oss samman och styrde upp tomtebesök. Dock fanns ingen tid/ork att frisera till JÄTTESKÄGGET från perukmakaren så tomten föreföll i år något... vildvuxen :-D.
Skeptiska till en början...
...men snart igång!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)









